Alltså, jag är besviken på maj månad! Jag hade sett fram emot våren, att kunna sitta på balkongen och äta frukost, sola lite medan Frasse går sin dagliga runda på gården och snackar lite med Smilla och Misan, leka med hundarna på gården, njuta av värmen. Sådant har det blivit alltför lite av första halvan av maj. Jag tvättade och hängde undan vinterkläderna i början på maj. Det ångrar jag bittert nu. Idag är det Kristi Himmelfärdsdag men ute regnar och blåser det. Jag gick nyss en långpromenad med Nessi men frös så mycket om händerna att jag behövt vantar. I maj! När kommer sommaren?
Maj månad har innehållit bla storstädning här hemma (typ städa ut vintern...), en resa till Ullared med mamsen samt lite magsjuka (irk!). Nessis träning av elitmomenten går sakta men säkert framåt. Nu för tiden betyder inte alla kommando i zätat "sitt" (efter treans hjärntvättning av sitt under gång). Fria följet börjar arta sig, vi har hittat ett sätt att träna så Nessi har en mer balanserad aktivitetsnivå och det börjar ge fina resultat. För första gången på ett år känns det ROLIGT att träna fritt följ med Sockerflickan! Särskilt snyggt är ff faktiskt just i zätat <3.
Rutskicken känns helt plötsligt mycket enklare. Att springa till en ruta åt höger eller vänster när hon står framför mig är tydligen betydligt enklare för Nessi än att springa rakt ut 25 från mig. Fler som upplevt samma?
Vittringen i eliten är inte ny för oss, jag orkade inte tjaffsa med treans vittring (tycker den är löjeväckande mot hundens kompetenta näsa, så jag lärde in elitens från början). Vår vittring känns fortfarande stabil och säker. Vi har till och med tagit tag i den apporterande delen av vittringen, att hålla pinnen utan att låta den rulla runt i munnen. Vi har faktiskt tagit tag i alla former av apportering på sistone. Mest nöjd är jag nog med metallen, vi har verkligen hittat rätt metod för Nessi. Tidigare skällde hon ju på metallen och tog några känguruskutt mot den de sista två meter mot den. Nu har vi klickat för stilla tassar då jag kastar föremålet och då det landar, ja, vi behövde börja redan där!
Jag borde verkligen börja med gruppmomenten också, det får bli planering inför dem nu i helgen och start nästa vecka. Jag är glad att jag har två av mina Talangvänner på så nära håll så vi kan träna tillsammans flera gånger i veckan. Bra träningskompisar är guld värt!
Lovikkas träning handlar mycket om slalom, slalom, slalom. Jag började ju träna in ett högerslalom, vilket gjorde vårt annars så snygga vänsterslalom lite mer osäkert. Det börjar vi komma tillrätta med nu. Har även satsat en del på kontaktfälten, jag vill ha 2 gånger 2 metoden. Det innebär att hon ska sätta två tassar på kontaktfältet och två på gräset framför. Innan har hon fått sätta tassarna var hon vill så länge någon av dem varit på ett kontaktfält, men jag upptäckte att det resulterade i att hon stannade tidigare och tidigare på framförallt balansen vilket stjäl en del tid. Jag är ju rätt grön på agility så jag har mycket kvar att lära! Men Lovikka är en grym agilityhund och jag är sååå glad att Andreas övertalade oss att börja!
Även Lovikka har fått lite lydnadsträning på sistone, mest som en kul grej när jag inte kunnat köra till klubben för att träna agility. Vet inte om jag ska starta henne i freestyle i sommar, har svårt att bestämma mig.
Nästa vecka ska vi åka till Bullerbyn och valla lite fårskallar igen. Ska bli roooligt! Lovikka kommer nog flippa ut av lycka!!!
